T E Z Z A 's - om allt och lite till!

När vi kom hem förut så gick vi direkt ner till förrådet och hämtade fram utemöblerna. Knappt hade man hunnit slå sig ner i solen förrän alla grannarna var på plats och pratade för fullt med varandra :) Var gömmer sig alla under hösten och vintern? Då träffar man knappt på en själ!

Sedan är det väl lite så att särskilt hundägare dras till varandra av någon konstig anledning, haha. Alltid finns det något att prata om när det gäller våra små älsklingar! Man går knappt ut på en enda promenad utan att någon stannar och börjar prata lite smått.

Lilleman fick också ha det lite kul. Snart var det fyra hundar (med ägare förstås) samlade vid vår uteplats och de började såklart busa omkring för fullt på innegården! Lite roligt var faktiskt att av dessa fyra så var tre chihuahuaor och exakt likadana i färgerna! Det var riktigt härligt att se dem leka med varandra på gräsmattan i solskenet.

Har precis varit ute på en liten promenad, och det var riktigt skönt.

Tyvärr har solen försvunnit, lika snabbt som mitt goda humör skulle det visa sig! Eller ja, fredagskänslan kan väl ingenting rubba, men lite irriterad blev jag allt.

Skulle en gång för alla gå och köpa den där klosaxen till lillen. Stegade in i butiken för fjärde gången då senaste två veckorna och frågade henne vilken det nu var som jag skulle ha. "Nej, vi har inte fått in dem", sade hon. "Det blev nåt fel med leveransen." Alltså fick jag gå därifrån med oförättad ärende - för fjärde gången!

Blir man tokig?

Jag får nog allt säga till V att vi kör ut till någon annan djuraffär nu i helgen. Så omständigt ska det inte behöva vara att inhandla en klosax.

Har ni sett något sötare? Det är nästan så att man smälter - tänk att få kela med en sådan liten fluffig sak!



En pomeranian hade jag absolut kunnat tänka mig (särskilt när man ser de här bilderna)! Vi kikade lite på rasen när vi skulle skaffa hund, men man får nog vara beredd på lite mer arbete med pälsen! Med lillen behöver man i princip inte göra någonting alls, ett bad då och då. Den håller sig alltid så fin!

När jag var ute och gick med lillen tidigare idag slogs som vanligt av hur dåliga folk är på att plocka upp efter sina hundar! Att man inte gör det på skogspromenaden eller andra naturområden kanske inte är så konstigt, men mitt i city? På ett välbesökt promenadstråk längs vattnet där det går så mycket folk - det stör mig. 

Samtidigt ger det en dålig bild av oss hundägare. Jag är alltid noga med att plocka upp efter vår lille för jag vet att ingen tycker det är något som är roligt att trampa i, men det hjälper ju inte när alla andra slarvar. Eller vad tycker ni?

Vi köpte en hos veterinären igår eftersom hon rekommenderade oss att göra det. Tandborstning är bra i förebyggande syfte även för hundar såklart, och hjälper till att stimulera tandköttet. Jag tog det lite försiktigt nu bara så att han vänjer sig till en början, men med tiden hoppas jag att lillen och tandborsten kan bli riktigt goda vänner!

För övrigt så kan jag fortfarande inte smälta att vår lille nalle har varit så här liten! Kan sitta och titta på bilderna hur länge som helst, han var ju bara för söt!

En mops vore väl en fin lek-kamrat till lilleman? Tänk vilket radarpar de skulle bli!

Hittade en tävling hos Crazyangel som jag naturligtvis inte kunde avstå från att vara med i! Delta du också, med chans att vinna en söt tröja till din hund.

Läs mer här.

Sista dagen att tävla är idag!

Imorgon dyker bilderna som deltar i tävlingen upp hos Crazyangel, och jag blir naturligtvis extra glad om ni väljer att rösta på just vår lilleman. Bilden är från då han poserade i en tuff skinnväst.



Må bäste hund vinna!

Tävling hos Emma&Abby! Chans att vinna ett fint smycke till din hunds halsband! Läs mer här.

Jag kunde inte undgå att se artikeln i tidningen imorse om fåren som de flådde bakdelarna på.

Helt utan bedövning.

De kan gå runt och ha ont i flera veckor efteråt. Det görs för att förhindra att larver lägger ägg i deras päls.

Tänk att höra fårens hjälplösa skrik av smärta! Och se in i deras plågade ögon hur ont det verkligen gör. Tror jag hörde någonting om det på TV:n igår men jag förmår aldrig se sådana program. För mig är djurplågeri bland det absolut värsta som finns. Jag blir så fruktansvärt arg när jag hör talas om sånt att jag inte vet vad jag ska ta mig till!

De stackars djuren som är helt utelämnade åt oss människor, utan förmåga att säga ifrån eller värja sig. Och så utnyttjar vi dem på de mest plågsamma sätt. Det jag inte kan förstå är vilka grymma människor som klarar av att utsätta djuren för sånt här? Hur kan man se på ett djur och samtidigt göra det så illa? Kan dessa människor ha ett samvete? Kan driften att tjäna pengar verkligen vara så stark att den dövar alla känslor?

Drömde något i natt som jag naturligtvis inte kommer ihåg sedan jag vaknat, men obehagskänslan finns fortfarande kvar i kroppen. Vet inte vad det är. Ibland är det bara så att man drömmer om någonting och sen känner man sig illa till mods på något sätt.

Tydligen hade jag varit riktigt våldsam också, sparkat och gnisslat tänder i sömnen haha. Stackars lillen, han var tydligen illa utsatt. Vår bortskämda lilla bebis som hellre vill sova i stora sängen än i sin fina, alldeles egna dubbelsäng. Han ser alltid till att få som han vill!  


Lillen förevisar sin fina säng, hans födelsedagspresent i år.

Förhoppningsvis får en långpromenad mig på bättre tankar. Får passa på att ge sig iväg nu medan det är uppehåll!

Fastnade inte helt oväntat framför OTH igår kväll - igen! Blev dock lite konfunderade vid avsnittet när Brooke vinner valet, och Felix och Anna plötsligt var som bortblåsta. Kanske dyker de upp i nästa avsnitt - vad vet jag? Spännande är det i alla fall : ) Måste snart se fortsättningen.

Idag när vi var ute träffade vi en Grand Danois! Det är stora, ståtliga hundar - jag ville tom ha en sådan en gång i tiden.

Lilleman kaxade naturligtvis upp sig när han stod flera meter därifrån och skulle tvunget fram och hälsa. Jag tvivlar på att den hunden har någon verklighetsuppfattning med tanke på att han var ungefär lika stor som Grand Danoisens huvud! Bb skällde aggressivt några gånger tills den stora vovven med en grymtning visade att han ville leka. Det räckte för att skrämma lilleman som blev stående tyst. Jag bara tittade på de enorma tassar den andra hunden hade: ett lätt slag av dem hade nog räckt för att få tyst på vår lille!

Något liknande det här såg det väl ut:

Kunde naturligtvis inte hålla mig från att delta i Hockeyfruns tävling! Därför ska jag berätta vad det dummaste vår chihuahua BB hittat på (obs han är vanligtvis inte så förslappad som han är på bilden).

Jag skulle gå ut på promenad med honom och klev som vanligt glatt in i hissen med BB i koppel. Jag tryckte på knappen och såg dörrarna stängas. Sedan tittade jag av någon anledning omedvetet ned på golvet och såg plötsligt till min förskräckelse att andra änden av kopplet försvunnit ut genom dörren. Han hade gått ut ur hissen! Samtidigt hade dörrarna precis gått igen.
Jag gav till ett skrik och i ren panik tryckte jag på alla knappar inom synhåll, däribland larm-klockan. Dock hjälpte inte detta mycket. Hissen körde neråt, och där stod jag ensam med ett koppel som bara blev kortare och kortare.  Många hemska tankar om vad som kunde hända med BB for genom mitt huvud i den stunden. Reflexmässigt släppte jag i alla fall kopplet, och när jag var nere tog jag trapporna upp så fort jag kunde. Där stod han som ett fån  och väntade oberört, som om han undrade vad jag sysslade med!

Det var alltså det dummaste han gjort. Jag blev så rädd att jag var alldeles uppskakad ett tag efter. Och BB förstod ingenting!

Jag kom att tänka på en sak när jag var ute på morgonpromenaden med vovven idag. Det var ett äldre par som log lite snett åt vår lille prins och tyckte att han var gullig, vilket naturligtvis bara är roligt. Men sen händer det ibland något annat som jag tycker är otroligt irriterande.

Vissa människor kommer helt sonika fram och skrattar sådär lite nonchalant åt vår vovve då han är så liten med antydan att "det där är ingen riktig hund", för att sedan följa upp med "hade jag hämtat min hund skulle ni fått se på grejer!" Frågar man har de naturligtvis en schäfer eller någon annan större hundras.  Jag menar, vad ska det betyda? Som om storleken skulle ha någon betydelse?

Andra uttrycker sympatier för att man bär omkring på de små stackarna och undrar om de alls får använda sina ben. Det verkar inte som om tanken slagit dem att man ibland måste bära på dem i folksamlingar för att inte riskera att de blir nertrampade. Annars tycker vår lille om att gå långa promenader, även om han kanske inte har samma behov som andra hundar av ständigt mycket motion.

Jag förstår att inte alla tycker om småhundar, många är tom lite rädda för dem likaväl som man kan vara rädd för de större. Jag tycker om alla möjliga raser, stora som små, och jag skulle då aldrig få för mig att gå fram till en vilt främmande människa och indirekt fråga hur de egentligen kunde komma på tanken att skaffa en såå stooor hund!

I vårt fall ville vi ha en liten ras med tanke på att vi bor relativt trångt i lägenhet. Dessutom är det behändigt när man ska iväg, han kan lätt följa med i bilen och komma hem till andra utan att skräpa ner eller ta allt för mycket plats.

Tycker man inte att en chihuahua är mycket till hund tror jag ärligt talat inte att man känner rasen särskilt väl, det kan nog flera hålla med om!

Lilleman i sin alldeles egna säng, kaxigare än vad han ser ut!