T E Z Z A 's - om allt och lite till!

Eftersom det redan varit en del prat om honom kan jag lika väl bjuda på en av mina absoluta favoritlåtar - Playing with fire. Den tröttnar jag aldrig på!

/>

Nu börjar förresten 100 höjdare! Det missar ni väl inte!?

Jag får inte nog av den! Brolles nya låt är helt underbar! En av våra mest begåvade svenska artister enligt mig. Lyssna på den här.

Jag såg precis videon till Brolles låt "Solo i Stockholm". Den var väldigt bra! Ändå sedan jag hörde hans debutsingel "Playing with fire" har jag varit fast. Han har en fantastisk röst! Lyssna på hans nya låt här.

Jag minns när han var här i stan och signerade skivor, jag skyndade mig naturligtvis dit för att få en autograf så fort jag hörde talas om det. Den skivan är en kär ägodel än idag, haha. Jag har faktiskt pratat i telefon med honom en gång också. En kompis i Stockholm som träffade honom bad Brolle ringa upp mig och snäll som han är så gjorde han det såklart! Han frågade lite vad jag gjorde och sådär - tala om att jag var överförtjust!

Medan jag väntar på att V ska komma hem från jobbet sitter jag just nu och lyssnar på låten nedan (There you'll be med Faith Hill), får inte nog av den. Tycker den är helt underbar! Bilderna från filmen gör att man minns hur bra den verkligen är. Men visst är det väl ändå lite underligt vad låtar kan beröra? Ibland kopplar man ihop dem med särskilda minnen, händelser och upplevelser som gör dem mer känslosamma.

If I can dream och Unchained Melody med Elvis Presley är två andra låtar som jag känner lite extra för.

Har ni några särskilda låtar som berör er extra mycket?

Den stora diskussionen idag är väl huruvida man ska se Melodifestivalen och vem som egentligen kommer att vinna!

Vi har i stort sett följt alla deltävlingarna och att missa finalen då vore ju som att gå miste om slutet på en bra film. Finns många duktiga artister med i startfältet. de jag håller mest på är Charlotte och Sanna. De är väldigt duktiga med bra låtar båda två, även om jag tror att Perellis bidrag slår högre i ett sammanhang som detta!

Vem håller ni på?

Enligt mig är den det iaf!

Blir alldeles rörd varje gång jag hör Unchained melody. Dessutom är det så plågsamt att se honom i den här videon när han mår så dåligt. Det är inte så man vill minnas legenden Elvis Presley. Men här ger han verkligen prov på sin enorma röst kapacitet.

Lyssna och njut!

Showen igår kväll var nåt helt otroligt - fantastiskt bra! En verklig upplevelse jag sent lär glömma.

Justin Shandor var så lik Elvis att man nästan kunde tro att det faktiskt var The King som var där uppe på scenen! Vilken röst, och vilket kroppsspråk! Tänk att ha en sådan talang, jag menar - vad är oddsen att födas så lik Elvis och dessutom med en sådan röst? Han var bara 21 år dessutom, från Las Vegas.

Det var mest äldre människor sm var där för at se honom, men det är kanske inte så konstigt. En äldre man kom fram till mig och min syster och sade att det var roligt att vi som var så unga kunde uppskatta den musiken. Jag undrar snarare hur man inte kan göra det! sedan sade han något som gjorde mig avundsjuk - han hade sett Elvis live! 1976 i Washington. Tänk att  ha varit med om något sådant!

Justin Shandor sjöng även My Way, som är en av mina favoritlåtar. Och ännu bättre blev det tom då han framförde Unchained melody. Det måste vara en av de bästa låtarna någonsin, jag får nästan rysningar när jag hör den! Och han gjorde den så otroligt bra! Att kunna beröra människor så med musik - då har man en gåva. Unchained melody ska också ha varit en av två låtar Elvis spelade hemma på sitt piano samma natt han dog. Det gör den bara mer känslosam.

Ett sorgligt människoröde. Men Elvis är ändå en livs levande legend. Och upplevelserna får igår kommer jag bära med mig!

Förhoppningsvis (om vi får biljetterna såklart) ska vi se Elvis imorgon kväll, eller ja nästan iaf haha. Inte riktigt så bra som det låter. Det är rättare sagt en imitatör som heter Justin Shandor, se här! Var en bild i tidningen och jag tyckte när jag såg den att han var helt otroligt lik (det värsta är väl när sådana där äldre, lönnfeta män med för stora magar klär ut sig i en elviskostym och tycker att de är såå häftiga!).

För mig är Elvis Presley verkligen The King, no 1! En barndomsidol (köpte nog den första skivan när jag var typ 12 och insåg då hur bra han var) som  ingen kan överträffa. Mina kompisar tyckte väl alltid att det var lite kul att jag gillade Elvis så mycket, ingen annan tyckte väl riktigt likadant. Särskilt inte när man var mindre. Jag ska till Graceland nån gång, blir inte på den kommande USA-resan bara. Nästa kanske?

Men jag kan väl inte vara ensam om att gilla denne rocklegend!?