T E Z Z A 's - om allt och lite till!

Jag kom att tänka på en sak när jag var ute på morgonpromenaden med vovven idag. Det var ett äldre par som log lite snett åt vår lille prins och tyckte att han var gullig, vilket naturligtvis bara är roligt. Men sen händer det ibland något annat som jag tycker är otroligt irriterande.

Vissa människor kommer helt sonika fram och skrattar sådär lite nonchalant åt vår vovve då han är så liten med antydan att "det där är ingen riktig hund", för att sedan följa upp med "hade jag hämtat min hund skulle ni fått se på grejer!" Frågar man har de naturligtvis en schäfer eller någon annan större hundras.  Jag menar, vad ska det betyda? Som om storleken skulle ha någon betydelse?

Andra uttrycker sympatier för att man bär omkring på de små stackarna och undrar om de alls får använda sina ben. Det verkar inte som om tanken slagit dem att man ibland måste bära på dem i folksamlingar för att inte riskera att de blir nertrampade. Annars tycker vår lille om att gå långa promenader, även om han kanske inte har samma behov som andra hundar av ständigt mycket motion.

Jag förstår att inte alla tycker om småhundar, många är tom lite rädda för dem likaväl som man kan vara rädd för de större. Jag tycker om alla möjliga raser, stora som små, och jag skulle då aldrig få för mig att gå fram till en vilt främmande människa och indirekt fråga hur de egentligen kunde komma på tanken att skaffa en såå stooor hund!

I vårt fall ville vi ha en liten ras med tanke på att vi bor relativt trångt i lägenhet. Dessutom är det behändigt när man ska iväg, han kan lätt följa med i bilen och komma hem till andra utan att skräpa ner eller ta allt för mycket plats.

Tycker man inte att en chihuahua är mycket till hund tror jag ärligt talat inte att man känner rasen särskilt väl, det kan nog flera hålla med om!

Lilleman i sin alldeles egna säng, kaxigare än vad han ser ut!